Senaste inläggen
Dataspel gör mer gott än ont, inte bara samhällsekonomiskt. Nyligen visade en amerikansk hälsostudie med 4 000 ungdomar (14-18 år) att dataspel är förknippat med lägre konsumtion av cigarretter, marijuana och alkohol, dock med en högre kaffekonsumtion.
När barn och ungdomar visar på asociala beteenden lägger vi ofta skulden på leksakerna. Förr i tiden skyllde vi på krigsleksaker. I dag är det dataspelsvåldet som demoniseras.
Nyligen gick till exempel hjärnforskare ut på Dagens Nyheters debattsida och framhöll ensidiga risker med dataspelsvåldet. De förbiser att mänskliga relationer är långt mer riskfyllda än leksaker.
I internationella studier om aggression och anti-sociala beteenden visar sig föräldrars relationer till och acceptans av sina barn vara avgörande. Föräldrars avståndstagande ökar risken markant för aggression. Det är ett samband som är mer än tio gånger starkare än rapporterade samband mellan dataspel och aggression.
Det finns fler skälen att vända på perspektivet. Ett antal forskningsstudier har visat på positiva effekter av dataspel på vår tanke- och reaktionsförmåga. Nyligen publicerades också en studie av sambandet mellan hälsa och dataspel bland amerikanska studenter (Desai med flera i "Pediatrics", November 2010).
Studien visar att killar som spelar dataspel har högre betygsgenomsnitt och röker mindre. Tjejer som spelar dricker mindre alkohol och är mindre deprimerade, men de hamnar också oftare i slagsmål. Dessutom är midjemåttet något större för dataspelande tjejer, även om det inte gäller för killar.
Att dataspelstjejer slåss mer kan te sig förargligt, men i ett konkurrensutsatt samhälle är det kanske bättre om tjejer hävdar sig mer i stället för att falla i depression?
Givetvis finns det också avarter i dataspelandet. Omkring fem procent missbrukar dataspel (cirka sex procent av killarna och tre procent av tjejerna). Missbruket är förknippat med en högre grad av våldsinslag i spel, något som i sin tur samspelar med negativa känslor och beteenden, depression och aggression.
Oraklet säger, vi skall snåla och spara/gynnad sparnit stoppar bubblans fara/företag undrar vad är det för kackel?/är det som hans kärnkraftsdebackel?
I Handelshögskolan han lärospån fick/kom spånen till i "flumskolan" han gick?/Nej, men allas förmåga med åren sviktar/om Carl B:s beslut slutar illa vi alla pliktar. Skakig är partiets Hamiltonbunker/analogt när hans kära euro sjunker/av otrons älskade kärnkraft enbart 63 procent går/finsk atomkraft med 95 procent världsrekord slår.
Om skolans Jan Björklund ordnar i oredan/fixar sig nog allt med god retorik sedan?/Men då partiet av teknisk vision lider brist/och hårt EMU-stöd blir ändå framtiden trist. Om valda ombud ej förstår vem de tjänar/vinner Mammon när politiken den betjänar/vill vi tappa vår demokrati, natur och miljö?/Vårda framtiden, ingen vill väl se jorden dö?
Heterofoba är enligt min mening sådana som vill kvotera föräldraledigheten och är motståndare till vårdnadsbidraget och till hemmafruar och som vill att föräldrar skall dumpa barnen på dagis.
Enligt upprepade opinionsundersökningar åren igenom är det cirka 15 procent som vill kvotera föräldraledigheten, resten är emot. I de färre undersökningarna av inställningen till vårdnadsbidraget har det varit cirka 30 procent som inte varit intresserade, men det har ju säkert en hel del med ersättningssummans storlek att göra.
Men säg att de heterofoba är cirka 15 procent av befolkningen. De är däremot desto högljuddare och dessutom mer representerade i riksdag och framför allt i departement och ämbetsverk än i befolkningen i övrigt.
Människor skall givetvis själva få välja sina liv. Det får de inte i dagens Sverige, utan tvingas in i diktatoriskt pådyvlade och särskilt gynnade stereotypa lösningar. Vårdnadsbidraget är en lovärd början till valfrihet. Likaså skulle föräldraledighet utan kvotering vara det.
Jag undertecknar med "Homofob", men egentligen tycker jag att homofenomenet är nästintill absurt. Men som Rådemyr skriver så finns det ju terapier så att den som vill kan komma bort från det.
Pålsson hyllar det nya betygssystemet. Det kan hon naturligtvis göra. Den politiska striden om det är dock mindre än vad hon vill ge en bild av. Vi socialdemokrater tycker det kan vara rimligt med betyg från 12-13 års ålder. Däremot vill vi varna för den övertro på att det går att mäta allting på ett exakt sätt, som Pålsson ger uttryck för.
Betygen ger en uppfattning om ungefär vart en elev befinner kunskapsmässigt, den ger ingen exakt bild av det. Sedan ett antal år tillbaka har alla elever individuella utvecklingsplaner.
Där ska det skriftligen ges en bild av en elevs kunskaper och dessutom vad man bör jobba med för att lära sig ännu mer. Kombinerat med ett bra samtal är det här egentligen ett långt mycket bättre sätt att förmedla information om en elevs kunskapsnivå än att få ett betyg i efterhand som det är för sent att göra något åt.
För lite mer än ett år sen beskrev Skolverket i en rapport vad det är som påverkar resultaten i den svenska grundskolan. Med stöd i forskningen redovisas där fyra faktorer som har bidragit till försämrade resultat i skolan. Inte med ett ord berör Pålsson detta. För henne är det betygen som ska åstadkomma underverk.
Men om nu Pålsson också varit intresserad av att förmedla vad forskningen säger hade hon kanske velat berätta vad Skolverket skriver om vad som har betydelse för resultaten i skolan.
Min sambo är grävmaskinist och har åtskilliga gånger denna vinter arbetat dag som natt för att röja undan snön med hjälp av den teknik som i dagsläget finns tillgänglig. Om någon har idéer till hur dessa metoder kan utvecklas tas de säkerligen tacksamt emot om de framförs utan svordomar och förnedringsord.
Dagarna innan julafton kom ett ordentligt snöoväder in över Skåne. Min sambo blev tilldelad en runda som skulle hållas körbar. Detta resulterade i att han sammanlagt fick arbeta över ett dygn i sträck utan nämnbar paus och möjlighet att komma in och värma sig. Att sitta vid ett bord och äta vid någon rast eller ha möjlighet att gå in på en toalett är det inte tal om.
När han kom hem på eftermiddagen på julafton hade han inte sovit något på över ett dygn och möjligheten till julfirande var påtagligt förstört. Jag frågade hur arbetspasset hade varit och fick till svar att det varit bra fram till cirka klockan 9 på morgonen när människor började vakna för då hade folk börjat "hytta med näven mot honom" och gjort obscena gester åt honom för att deras uppfarter fått en snösträng längs med inkörseln.
I uppdraget som ges från kommunen eller Trafikverket ingår det inte att skotta rent varje människas villauppfart. Om man nu till trots skulle välja att göra detta som snöröjare så kan jag lova att de boende i nästa samhälle, där samma snöröjare arbetar, varken hade fått vägen plogad eller någon möjlighet att ta sig hemifrån.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 | 16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|